Anteckningar till framtida Felicia

Glöm aldrig hur det känns exakt just nu. Du får aldrig gå tillbaka till hur det va förut, hur du va förut. Jag minns hur du glömde bort att gå upp ur sängen på helgen för du såg ingen anledning till att gå upp, såg du en bio på fredag kväll var du tvungen att vila resten av helgen för att orka med skolan på måndag morgon, du valde bort att träffa dina vänner för det tog mer energi än det gav. Hade smutsig disk på rummet i flera veckor och gnällde så fort din snälla mamma bad dig hänga tvätt 1 gång per år. Lova mig det, gå aldrig tillbaka till att vara henne.
 
Så stor skillnad. Du lagar mat, städar, tvättar, diskar, viker, bäddar, tröstar, matar... och trots allt detta är du fortfarande inte trött. Kom ihåg hur du knappt kan sitta still i Evelinas bil när ni kör hem från bion sent på kvällen för att du är så lycklig, kom ihåg hur viktigt du tycker det är att träffa Klara och Evelina nästan varje dag efter jobbet och hur glad de gör dig, glöm aldrig hur rastlös du blir av att kolla serier på datorn och hur det alltid slutar med att du googlar "10 fun things to do in New York". Ta vara på varje ögonblick. En dag kommer du tvingas ligga i sängen på grund av ålder eller sjukdom och då kommer du ångra varenda liten sekund du spenderat där. Nu har du chansen att upptäcka världen och du är dum om du inte gör det.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En fråga

✉ Helt fantastiskt skrivet!! 
Jag har två frågor. Du skrev att du hämtar barnen någonstans vid 12 eller liknande. Vad är det för ställe och varför är de inte hemma? Eftersom du bor med dem. 
Sedan undrar jag om du har amerikanskt mobilabonnemang och hur det fungerade med det.
 
 Hej och tack så otroligt mycket. Mitt schema ser ut som så att mina värdföräldrar alltid har morgonen med barnen. De fixar frukost, klär på dem, packar lunchlådan och nu på sommaren skjutsar de barnen till camp men sen också till skolan när den börjar. Jag jobbar alltså aldrig på förmiddagen vilket är en otrolig lyx som au pair. Kan sova hur länge jag vill och behöver oftast inte stressa pga vi nästan aldrig har en tid att passa. Men treåringen går bara i skolan till kl 12 så då hämtar jag honom och vi äter lunch tillsammans och sen vid 3 går vi tillsammans och hämtar femåringen på hans skola. 
Det där med mobilabonnemang är så olika beroende på vilken familj du hamnar hos men jag ska berätta hur det funkar för mig. Jag har min svenska telefon med ett amerikansk simkort, alltså ett amerikanskt telefonnummer och i mitt abonnemang ingår även 5GB surf vilket är väldigt generöst av mina värdföräldrar att betala. Jag betalar alltså inget själv utan det gör mina värdföräldrar, men tror det fungerar så i de flesta familjer. Vissa au pairer har dock en särskild "jobbtelefon" och använder sin svenska endast för att ta bilder och när de har Wi-Fi tillgängligt. Om du ska åka som au pair är det här inget du behöver oroa dig för, din värdfamilj kommer hjälpa dig med allt och fixa det som behövs för just dig och dina behov. Kram på dig!

att få pussa på dem är lyxliv för mig

Allt börjar gå på rutin här borta och jag börjar äntligen lära mig hur allt fungerar och hur allt ska gå till. Stora E dricker chokladmjölk medan lilla L föredrar äppeljuice. Innan man borstar tänderna ska det tas vitaminer, E föredrar de orangea medan L föredrar de röda. Till lunch så kokar jag ägg till E och det är exakt 10 minuter som gäller, då blir de perfekta.

 

Jag vet hur länge man ska trycka på isknappen för att det inte ska komma is över hela golvet. Hur många sekunder jag ska värma mat i mikron utan att barnen skriker ”IT’S TOO HOT!!!”. Om vi har bråttom någon stans så vet jag att vi måste vara ute i bilen minst 7 minuter innan vi ska åka så att de har tid att ta på sig bilbältet själva. Aldrig sett så arga barn som när jag en gång försökte hjälpa dem.

 

Men jag har mycket kvar att lära mig, vissa saker kommer jag nog aldrig klura ut som t.ex. hur man berättar att de inte får titta på mer tv utan att få minst en skrikande och gråtande unge oavsett vad jag lockar med istället. Eller hur så pass små barn kan få ett städat rum att bli totalt kaos på bara några minuter. När vi äter ris undrar jag alltid hur mycket ris de egentligen fick i sig eftersom det känns som majoriteten av alla riskorn ligger på golvet… 

 

Livet här borta är otroligt blandat. Ena dagen jobbar jag tio timmar i sträck och när jag inte tror att det inte finns mer riskorn så hittar jag ytterligare en liten hög som någon gömt under en tutande lastbil. Andra dagar ligger jag i en våningsäng med en gigantisk nallebjörn som kudde, med två barn på vardera arm och läser en bok om djur i djungeln. Jag är så glad att jag hamnade just här. Tänk nu är jag här, får pussa och krama på E och L varje dag + att jag kan hänga i New York City prick när jag vill. Häromdagen var jag på Times Square igen, mycket turister och jag vet att New York har så mycket mer att erbjuda men ändå så häftigt. Lyx att få bo här.

 
Au Pair, New York